Who the fuck is Erik?

C och Ständig gäst har ett förflutet av blöta utekvällar som ofta slår rekord i internhumor. Exempel på detta är bla. Kvällen då Kokkoskungen kröntes, kvällen då korven koktes osv. Men dagens inlägg kommer att avhandla kvällen då Erik föddes.

Om jag minns rätt så utspelade sig kvällen någonstans på tändsticksområdet i Jönköping. Undertecknad och Willywaste DM hade suttit och värmt upp i någon lägenhet med varsin flaska obskyr sprit samt öl. Senare begav vi oss till någon typ av spelning el. påhitt av allmänt slag. Väl framme på denna tillställning rör vi oss , styrkta av ruset, smidigt som en rullstolsburen på en beachvolleybollplan. Någonstans i dimman träder gestalten C fram. Glad blir jag, då vi under denna tiden går i samma klass men inte festat särligt mycket tillsammans. Här skall bondas. Hursomhelst går jag och C ut på en promenad, snackar troligtvis en massa dynga och känner att vi är bäst i världen. Undertecknad krossar en ruta i en rekreationsolycka och vi går in igen. Åter inne på festen börjar det dyka upp personer som jag bara måste presentera för C. MEN!, av någon anledning presenterar jag alla personer som just Erik. Helt ohämmat slänger jag mig med frasen: Det här är Erik, jag känner honom(frasen kan ha uttalats annorlunda beroende på vem som återberättar historien). Det bör nämnas att ingen av de för C presenterade vännerna går officiellt under namnet Erik. Senare under kvällen presenterar jag även C som Erik för en handfull personer.

Denna anekdot är bland det roligaste jag någonsin fått återberättat för mig. På grund av liten insyn i C och Ständig gästs relation förstår jag att detta säkerligen inte ter sig lika roligt i utomståendes huvuden, men nämnas bör att detta var en milstolpe i vår vänskap.

Tjipp

"Allow myself to introduce.. eh... myself."

”Sugen på att vara bloggansvarig från och med nästa måndag och fyra veckor framåt?”

Så löd ett sms som damp in i min mobil häromdagen. Det kom givetvis från min gode vän C.

”Tidningen ska ju ut”, tänkte jag i sann chefredaktörsanda och svarade därför att erbjudandet accepteras. Det enda kravet var att det fick inte förekomma ”nått kattsnack”. Därför kommer det inte bli nåt kattsnack.

Vem är då jag? Jag går under pseudonymen ständig gäst och känner C sedan någon gång i 13 års åldern. Jag är numera en vagabond av rang då jag pendlar mellan Norrköping, Lilleström(Oslo), Kungshamn och Jönköping. Detta föranleds av att jag nyligen blev Leg. Sovsyster och Svea rike ej kan erbjuda fasta anställningar. Dock har jag för tillfället min fasta punkt i Kungshamn där jag delar bo med min ständigt bättre hälft LNA.

Har tidigare varit sambo med C, en epok i vår vänskap som jag väljer att kalla ”Taco-tiden. Det var i viss mån en självutvecklande resa som lärde mig hur nära man kan komma en annan man utan att det blir barn(???).

För att det ska bli någon ordning på skrället till blogg under mitt vikariat så tänkte jag behandla min och C:s relation till varandra i allmänhet och utmärkande episoder från denna i synnerhet. Tanken är alltså att det blir en händelse per inlägg. Så får vi se hur det går.

Första episoden av värde jag kan dra mig till minnes är när C någon gång under högstadiet redogör för sitt redan då stora musikintresse. Jag var på den tiden fokuserad på Hip-hop kulturen och allt vad den stod för. C däremot kunde stoltsera med en imponerande samlig av Scooterplattor och var särdeles insatt i dessa blonda pop-techno utövares upptåg.

I sig är det inget roligt men jämfört med idag där C numera är min officiella mentor i indie/brit och nu-pop så ter sig episoden ganska förnöjsam. Speciellt med tanke på att C får abstinens om han är utan musik i mer än 30 min. Under min tid som sambo med C så hörde jag aldrig någon låt med Scooter spelas, vilket glädjer mig. Det som fascinerar mig mest är att övergången till hans nästa stora musikikoner Oasis var en rejäl kovändning var tämligen smärtfri och han visar idag inga tecken på skador eller kognitiva nedsättningar efter Scooter-eran. Nu skall han dock som tidigare nämnt frivilligt hjälpa till på ett vanförelse- kollo för dem som fortsatte lyssna på Scooter. Vinnarna i kromosom-lotteriet. C du är en hjälte.

På återläsande

...också dåligt, eller "festen tar uppehåll"

I vanlig ordning har jag tagit på mig en för mig övermäktig uppgift. Min tanke var att ge er händelseförloppet av de sista dagarna på Roskilde, kryddat med rapporter från de konserter jag gick på. Dock har min vanligtsvis händelsefattiga vardag fyllts med allt möjligt denna vecka och detta gör att jag nödgas skjuta på dessa sista dagars eskapadrapporter i hela fyra veckor.

Jag skall bussas ut till ett kollo utanför Askersund imorgon, ingen vet riktigt än om jag skall vara ledare eller bli ledd. Dock kommer jag få en mindre ersättning för besväret så det mesta tyder just nu på att jag faktiskt kommer att bli betrodd en ledarroll.

Kollolivet som i början på sommaren faktiskt lockade har nu förvandlats från något roligt till något som håller mig från Jönköping. Just nu känns det inte alls trevligt att vara borta från denna stad som jag för ett halvår sedan motvilligt flyttade hem till. Vad detta beror på lämnar jag till er att fundera på, har ni tur så säger jag vad det är när jag kommer hem igen.

Nu ska ni självklart inte gå blogglösa under min frånvaro! The Original Sambo har lovat att både från Norge och den svenska västkusten bjuda på kyckling- och ägganekdoter som med största säkerhet kommer att fördriva er tid på ett tillfredsställande sätt!

På mycket gott återseende!

...också tisdag och onsdag i Roskilde, eller "Curlinglandslaget för entre"

Efter att ha bott in oss i lägret kände vi oss starka nog att med fotkraft gå den långa vägen och hämta resterande packning som låg kvar i Seaten. Detta genomfördes under mycket gnäll från undertecknads sida. Lite för mycket öl dagen innan och lite för mycket sol på himlen för att min hud inte skulle prydas av ett lager av transpiration gjorde gången extremt seg.

Efter flera etapper med B som stöd kom vi tillbaka till lägret med pall och blomma. Eftersom solen i sig är trevlig valde jag att svettas ymnigt på ett liggunderlag som nog aldrig kommer förlåta mig för att jag tog med det till Danmark, det kommer mer.

Den före detta höga dansken kom nu förbi allt tätare, nästan lika tätt som BP valde att "bonga" ner en öl i sin törstiga strupe. Årets bong var en pet-flaska som innan hade innehållit en dryck av ciderkaraktär. Nu förvandlades den, hängades från ett snöre i partytältet, till ett redskap för att underlätta snabb förtäring av malt, humle, jäst och vatten.


Dagarna innan konserterna drar igång är alltid väldigt otvungna. Inga tider att passa, ingen press att göra något annat än att undvika gula och röda kort från domare Hagberg. Vi bodde i år också väldigt nära den anlagda sjö som festivalen lockar med. Med viss skepsism valde vi till slut att svalka våra överhettade kroppar i pölen där sikten var begränsad till ca 2 cm ner från ytan. B valde att undersöka hur djupt det var, ren och skär idioti då det säkert inte bara är sjögräs på denna botten. Dock ser det ju mindre ut som en dammig festival och mer ut som en charterstrand när man kollar på bilden:


Kvällarna blir alltid lite mer intressanta än dagarna, efter att med beskedligt tempo ha druckit en och annan öl och i mitt fall, blandat upp det med mat, eskalerar alltid frekvensen mot natten. Jag, B och J valde att efter inköp av öl och mat gå och hälsa på Roskildes enda rosa morgonrock och hans vänner. Det var nämligen så att bredvid deras tält bodde det en dam som fått J att titta lite extra. Detta måste självklart undersökas.


Mannen in morgonrocken, A, hade tydligen gått och lagt sig tidigt den kvällen. Så vi fick umgås med de danska grannarna. För dagen hade de besök av två festivalvakter som enligt dansk sed drack öl på jobbet. För att J skulle få det optimala läget att titta den där speciella danskan djupt i ögonen skickade han in sina sopare, enter: Curlarna! B, som var kapten för dagen, tog sitt ansvar och bröt isen med tältkompisarna medan jag fick underhålla vakterna med berättelser om precis hur religös min hemtrakt är, detta upphör aldrig att förvåna förresten.

Dock visade det sig att hur väl vi än sopade så flyttade boet sig ideligen så att J inte kunde sätta den där avgörande stenen, illa med rörlig spelplan!

Dagarna flyter gärna in i varandra när jag ínte har något att hänga upp dem på, ni får snart njuta av konsertbetyg och mer uppstyrda berättelser.

...också Måndag på Roskildefestivalen, eller "Just nu ligger ligger det en hög dansk i ert tält"

Så lägger vi ännu en Roskilde-festival till listan över ohälsosamma men roliga saker jag ägnat mig åt i mina dagar. Historierna om årets musikhändelse är många och faller ofta ner i facket "internhumor", just därför kommer jag publicera en hel del av dessa.

Som jag innan har skrivit om var vi ett starkt lag som åkte ner till den tuffa matchen mot den danska solen. Vi formerade dock snabbt om uppställningen till en stark förstafemma, presentation nedan.

Avfärden mot Roskilde från Jönköping startade runt 14.00. Alltså räknade vi med att vara framme innan 18.00 om färden skulle förflyta utan missöden. Det mest underhållande/oroande i den annars bastuheta Seaten var ett sms från Iblandband som löd: "Just nu ligger det en hög dansk i ert tält". Detta var inte som vi först trodde ett skämt utan denne dansk vid namn Karsten bekräftade senare att han lånat min av Iblandband uppblåsta madrass till att utforska sitt inre i ungefär två timmar. Förutom detta visade Danmark generellt att de minsann inte ändrat på sitt vägnät och gjort det lätt att hitta. Detta ledde till en smärre snurr inne i Köpenhamn innan vi hittade ut och så småningom till festivalen.

Som vanligt hade våra lagkamrater smällt upp vårat tält, otroligt uppskattat!

Roskildeveckan liknar ingen annan vecka i mitt liv. Det är inte särskilt vanligt att jag, efter att ha druckit en försvarlig mängd öl dagen innan och därefter krupit in i mitt tält för att ligga bara en meter från en annan man som också han har konsumerat en hel del öl, vaknar upp morgonen efter och dricker frukostöl innan kl 12. Nu händer det bara en vecka per år och då njuter jag av det.

För att bygga karaktärerna ger jag er nu förstafemman:

Back1: B

Sitter här till höger i linne. Blomsterhandlare till yrket och medförde därför en pelagon som klarade sig nästan hela festivalen från att bli förstörd. Utvecklade ett väldigt nära samarbete med BP, den andra backen. Tex gick det lätt att känna igen deras defensiva positioner då de var de enda som bar s.k. Gayskarfs i campet. Denna syns också på bilden.

Back nr 2: BP
Denna bild säger mycket om hur BP är som spelare, med skarp blick och gott humör driver han på laget och gör allt för att alla skall ha roligt och vara med. Det nära samarbetet med B sträckte sig även utanför spelet och ryktet går att de kommer att umgås privat.

Center: IblandbandDenne ljusskygge bloggare driver laget framåt med Recip och musiktips. Har också rekord i antal sedda band per Roskilde.

Högerforward: J


Solsidans mästare, också numera i öppet krig mot hala jordnötter. Växte in i matchen med och mer och mot slutet var det J som bar laget på sina axlar.

Er kära bloggare tog platsen som vänsterforward och gjorde som vanligt bort sig med att dra på sig onödiga frisparkar och kort. Mer om detta senare.

Detta var alltså dag 1, hur den slutade? Efter en snabb vandring runt det mörka lägret med en kasse öl i handen bestämde vi oss för att tältet ändå var ett rätt trevligt ställe.