A Double in Dalarna

En historia är aldrig komplett utan ett slut och även om jag ofta lovar stort och håller tunt med uppföljning så kommer jag nu faktiskt slutföra min Gonzo-berättelse om min odyssé i Dalarna.

Efter att Walesarens mamma fått hämta oss ute i Säter mitt i den ljusa natten på fredagskvällen samlade vi krafter med ett besök på Hökartorget, jag kände mig som Herman Lindqvist när han besöker historiska slagfält när jag stod mitt på det mytomspunna torget. Mer om detta utlovas i min Hökartorget-special.

Förutom mycket trevliga människor och trevliga omgivningar bjöd Hedemora på några av de mest törstiga myggor jag varit med om. Dessa återfanns på en liten fotbollsplan nära Walesarens hem.

Kvällen då? Jo, en lite lugnare uppladdning för nattens återresa till Säter. Vin, Cola och JD konsumerades för att komma i fas med urinvånarna. Sångaren ställde för kvällen upp och var skjutskarl för kvällen och skötte sin uppgift med den äran, trots vissa passagerare som uppenbarligen inte kunde sitta still på sina platser på hemvägen.


Det var inte en lada som var platsen för kvällens begivenhet, Walesaren med vänner tog med mig till Årets Folkpart... 1994!!! Denna var belägen i en dal som visade sig vara ypperligt för ändamålet, folkfest.


För att ytterligare pitcha upp stämningen hade Säterdalen tagit till ett gammalt beprövat kort, ett coverband. Det speciella med just detta var att de hade nischat sig till att spela Gyllene Tider-låtar. Tro fanken det när Micke Syd spelar trummor i bandet, han bör ju liksom kunna de låtarna.

Kvällens höjdpunkt var helt klart när hela dansgolvet gungade på utedansgolvet. Ofta sägs det göra det när de närvarande har bra fart på benen, denna gång gungade det bokstavligt! Pulsen i musiken efterföljdes med motsvarande upp och ner-rörelser av golvet. Mycket intressant känsla!

Året 1994 har alltid varit lite av ett drömår för mig, Sverige i VM, underbar sommar och alla hockeykort har gjort att den har stannat i mitt sinne. Jag och Dalarna har uppnbarligen samma favoritår för på söndagen åt vi på "Lappen", Sveriges Bästa Gatukök...1994! Superschnitzel rekkomenderades av Walesaren och super är bara förnamnet. För att komplettera igenstoppningen av blodkärlen som schnitzel och pommes vanligen klarar av alldeles utmärkt bjöds det inte bara på ost utan också bea-sås, hamburgerdressing, ketchup och senap, allt i samma måltid!

Med detta nutrinära mästerverk i magen bar det tillbaka till planen som döda myggor pratar om i mygghimlen som något magiskt för att spela fotboll och driva ur alla onda demoner ur kroppen, och även lite alkohol.



Efter en mycket givande helg i HDA City for jag för att slicka mina sår till Örebro och undersökte om solen sken lika fint där. Merparten av den vistelsen ägnades åt att planera nästa äventyr. På måndag far jag och B till den danska musikmetropolen Roskilde för att insupa, förhoppningsvis, mängder av sol, musik, härliga människor och anekdoter att berätta för våra barnbarn.

Årets laguppställning: (4-4-2)

Målvakt: B (Styr laget med utrop och pekningar med hela handen, släpper inte förbi någon)

Vänsterback: BP (Farlig med offensiva löpningar men är samtidigt säker defensivt)

Högerback: J (Spelar med fördel på solsidan för att komma med underfundiga inlägg i shorts)

Mittback: Steffen, Tält (En värmande vän som står pall för lite blåst)

Mittback: Iblandband (Med teknik som främsta vapen skyddar han målet från påhälsning av mindre önskade element, såsom Amy Diamond)

Vänster Yttermittfältare: Torbjörn, Stereo (Bjuder på en hel grannlåt från sin perifera position)

Defensiv Innermittfältare: Pallen (Fundamentet för ett bra lagbygge)

Offensiv Innermittfältare: Seaten, bil (Motorn som för laget framåt)

Höger Yttermittfältare: Blomma från Blomsterlandet (Det estetiska inslaget i ett annars till utseendet mindre fördelaktigt lag)

Anfallare: J2 (Kommer lura många försvar med sin rosa morgonrock och pedagogiska funderingar)

Anfallare: Claes (För evigt jinxad målskytt)

Tränare på hemmaplan: Larsson (Barntillskott i familjen var årets anledning till att inte följa med)

Roskilde lovar innehåll till ett längre inlägg, på återseende!

Midsommar i Sveriges epicentrum!

Ju äldre jag blir desto mer lär jag mig om mig själv och varför jag tidigare har handlat som jag gjort innan.
Helgen har inte varit något undantag, och under de stunder då jag inte lärt mig något om mig själv så har jag kommit närmare den Svenska folksjälen. Bröderna Hybris har varit på äventyr:

Självklart hade jag förhoppningar om att fira midsommar på det svenskaste av sätt, dvs med knätofsar och traditionell midsommarstångsresning, det jag inte visste när jag satte mig på tåget norrut var att jag skulle hitta en helt annan del av Sverige. Likt Hunter S Thomson's skapelse Dr Gonzo placerade jag mig, för er skulle, mitt i händelsernas centrum, allt för att kunna rapportera om allt som hände.

First things first: Hökartorget-land i Hedemora är en otroligt trevlig liten by. Efter att tåget inte kommit från Avesta-Krylbo på ett bra tag för att någon tydligen "sprang runt på spåren" och tåget inte fick åka innan polisen kommit och avlägsnat den dödslängtande individen
blev jag kungligt mött på Hedemora Station. Det intressanta med hela spårhistorien är inte det att det hände så fort jag kom in i dalarna, utan att tågvärden beklagade att tåget blivit förbjudet att köra av polisen, på honom lät det som att han gärna kört och lärt denna
olycksaliga själ som sprang på spåren en läxa!

Om nu Walesarens kompisar var olycksaliga låter jag vara osagt, men jävlar va själ de hade. Vi han med tre musiktävlingar och Xboxspelande innan kvällens huvudnummer stod för dörren, Walesaren tyckte tydligen att vi befann oss i en för stor stad så vi åkte ett par mil till Säter.
Själva Säter har jag ingen aning om hur det såg ut, för innan vi kom in i detta samhälle svängde den skjutsande lillasystern till en av festdeltagarna in på en sidoväg med riktning mot en lada. Om detta hade varit enda gången hon svängt lite snabbt hade det varit kanon, dock var hon nog så stressad av att ha fyra killar som skrålade med i Thunder Road att hon snabbt ville ha av oss. Detta ledde till att hon överskattade den lånade bilens förmåga att klara av att
köra på en väldigt fuktig åker. Vi kom inte längre än bara rakt ner och sen satt vi fast.


Mina tankar gick snabbt till Roskilde för ett par år sedan och olusten kom över mig som hösten gör på den svenska sommaren. Nu blev det inte så farligt, efter att vi duckat undan alla toner från Eddie Meduza som spelades från traktorerna som stod uppställda
började vårat arbete med att hitta en bogseringslina.


Min syn på dessa annars väldigt trevliga människor sjönk lite när ingen verkade vara villig att låna ut en bogseringslina, kanske var det så att logdansen lockade för mycket för
att ödsla tid på turister, tillslut lyckades dock lillasystern charma ett gäng killar som med manskraft lyfte upp bilen, impressive! Intrycket återställt!

Walesaren har vid denna tidpunkt totalt brutit ihop och klagar högljutt att han inte vill att detta skall bli mitt intryck av Dalarna. Därför är det nu springmarsch upp till ladan som gäller.
En god vän till mig påpekade i helgen att jag var väldigt impulsiv, uppenbarligen delar jag min impulsivitet med honom.



Ladan i fråga är en saga för sig. Inte nog med att en av bröderna Rongedal (tvillingarna som var "Bananflugorna" bakom Electric Banana Band) spelar trummor i coverbandet som underhåller oss mer eller mindre hela kvällen, det är också så att alla olika
prototyper av den svenska folksjälen har bestämt sig för att ikväll smäller det. Berusningen blir därefter och förmodligen var det tur att de bara serverade folköl i ladan!

Fortsättning följer som vanligt!

A long awaited return

Det krävdes en resa till Hökartorget-land för att min vilja att blogga skulle komma tillbaka...
Tar på mig uppehållet helt och fullt...

Sångaren, gitarristen och trummisen rockar just nu det improviserade dansgolvet i en lägenhet i HDA City innan logdansen väntar. Midsommar kan inte vara bättre!

Det som gör det ännu bättre är att jag nu har sett Hökartorget, platsen, in person! Det var ett monument i stil med Big Ben, Parliament och Eiffeltornet tillsammans! (Detta är inte ironi!)

För övrigt kommer bloggen återkomma med förnyad styrka nu när det är sommarlov efter första terminen av förvärvsarbete...

På återseende!