Efter att ha bott in oss i lägret kände vi oss starka nog att med fotkraft gå den långa vägen och hämta resterande packning som låg kvar i Seaten. Detta genomfördes under mycket gnäll från undertecknads sida. Lite för mycket öl dagen innan och lite för mycket sol på himlen för att min hud inte skulle prydas av ett lager av transpiration gjorde gången extremt seg.
Efter flera etapper med B som stöd kom vi tillbaka till lägret med pall och blomma. Eftersom solen i sig är trevlig valde jag att svettas ymnigt på ett liggunderlag som nog aldrig kommer förlåta mig för att jag tog med det till Danmark, det kommer mer.
Den före detta höga dansken kom nu förbi allt tätare, nästan lika tätt som BP valde att "bonga" ner en öl i sin törstiga strupe. Årets bong var en pet-flaska som innan hade innehållit en dryck av ciderkaraktär. Nu förvandlades den, hängades från ett snöre i partytältet, till ett redskap för att underlätta snabb förtäring av malt, humle, jäst och vatten.
Dagarna innan konserterna drar igång är alltid väldigt otvungna. Inga tider att passa, ingen press att göra något annat än att undvika gula och röda kort från domare Hagberg. Vi bodde i år också väldigt nära den anlagda sjö som festivalen lockar med. Med viss skepsism valde vi till slut att svalka våra överhettade kroppar i pölen där sikten var begränsad till ca 2 cm ner från ytan. B valde att undersöka hur djupt det var, ren och skär idioti då det säkert inte bara är sjögräs på denna botten. Dock ser det ju mindre ut som en dammig festival och mer ut som en charterstrand när man kollar på bilden:
Kvällarna blir alltid lite mer intressanta än dagarna, efter att med beskedligt tempo ha druckit en och annan öl och i mitt fall, blandat upp det med mat, eskalerar alltid frekvensen mot natten. Jag, B och J valde att efter inköp av öl och mat gå och hälsa på Roskildes enda rosa morgonrock och hans vänner. Det var nämligen så att bredvid deras tält bodde det en dam som fått J att titta lite extra. Detta måste självklart undersökas.
Mannen in morgonrocken, A, hade tydligen gått och lagt sig tidigt den kvällen. Så vi fick umgås med de danska grannarna. För dagen hade de besök av två festivalvakter som enligt dansk sed drack öl på jobbet. För att J skulle få det optimala läget att titta den där speciella danskan djupt i ögonen skickade han in sina sopare, enter: Curlarna! B, som var kapten för dagen, tog sitt ansvar och bröt isen med tältkompisarna medan jag fick underhålla vakterna med berättelser om precis hur religös min hemtrakt är, detta upphör aldrig att förvåna förresten.
Dock visade det sig att hur väl vi än sopade så flyttade boet sig ideligen så att J inte kunde sätta den där avgörande stenen, illa med rörlig spelplan!
Dagarna flyter gärna in i varandra när jag ínte har något att hänga upp dem på, ni får snart njuta av konsertbetyg och mer uppstyrda berättelser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar