Tillbakablick

Nu händer det... Jag ska försöka återge mina veckor som kolloledare i somras.

Alla försök till att tidigare försöka förklara detta har fallit platt så ha inte så stora förhoppningar. Själva arbetet gick ganska enkelt ut på att göra kollobarnens vistelse så trevlig och rolig som helst. Vi "bytte" ungdomar efter två veckor och fick ta hand om nya energiknippen. Denna del av vistelsen som man kan säga var själva syftet med de fyra veckorna var både väldigt roligt och väldigt krävande. Hade inte inbrottstjuvarna tagit min telefon och dator hade jag bjudit på lite bilder när vi klädde ut oss och lekte massa roliga lekar, allt från pärlplattor till disco där vi turades om att kolla så deltagarna inte bytte saliv.

Boendet var en historia för sig, fyra grabbar delade ett litet rum och sov på hårda sängar och försökte att inte dela med oss av snarkningar och annat otrevligt som ofrivilligt eller villigt kan komma fram när man sover. Det första min rumskamrat, vi kan kalla honom EW, berättade för oss när vi delade in oss i rummen var att han tidigare när han delat rum med en kille drömt att han hans kompis varit en skitsnygg brunett och i sömnen gått upp och börjat klia denne på ryggen. Som tur var hände detta inte oss någon gång...

Tidiga mornar och sena kvällar gör att det inte fanns mycket tid över till reflektion att göra annat än att jobba, sova och äta. Efter ett tag kom folk in i att ha lite social tid utöver de lediga dagarna, en hel del trevliga stunder tillbringades med att snacka filosofiska spaningar i personalrummet när barnen gått och lagt sig.

Trötthet och hemlängtan var dock de bestående känslorna som skingrades av stunder av glädje genom de fyra veckorna.

Mer kommer...