Some shardy masonry work...

Ordningen är återställt i trähuset. Sambon förärar mej och dammråttorna med sin närvaro precis hela veckan. Som vanligt med kära återseenden urartar det snart och vi har under ca 30 timmar planerat minst ett tiotal nya idiotiska tilltag!

De flesta är av allt för olaglig karaktär för att produceras här på bolaget, men vi har ändock för att kunna utföra dem bestämt oss för att bilda en egen frimurarloge. Då kan vi hävda att vi är löjligt hemliga och exklusiva, ett sätt att göra helt menlöst dravel och verklighetsflykt meningsfullt. Jag har lagt ut designen av loggan på entrepenad till sambon medans jag filar på stadgar. Anmälningstiden går snart ut, har dock inte börjat fila på invigninsritual än. Dock är det nästan säkert att den kommer innehålla någonting med kyckling, ägg eller Listerine! Medlemsansökningar tas emot som kommentarer på bloggen.

Just Listerine finns med i ett av upptågen, vi har en tanke att utmana varandra vem som kan gurgla denna starka substans längst. Dock upplyste sambon mej om att det starka i den försvinner efter en tid i munnen. Alltså måste vi ha någon sorts påfyllningsmekanism! Detta måste alltså införskaffas!

Denna utmaning kom till då vi lagt ner idén om att äta rå kyckling för att dels kolla om det vore gott och dels kolla om man bara blir lite dålig i magen eller om man verkligen får salmonella. Eftersom båda två har schemalagda aktiviteter framåt kändes det onödigt att riskera sjukskrivning så vi sparar det till semestern... Vi kanske ska börja med att vänja magarna med att äta halvstekt kyckling? Hmm... Vissa människor kanske inte är bra för varandra?

Annars är den tiden vi lever i underbar. Det finns nya elektroniska sätt att låtsas att man kan spela instrument och få det att låta bra. Z har tagit steget fullt ut och införskaffat Rockband! Ärligt talat så ser jag ingen hejd på hur mycket tid det skulle ta för mig om jag gjorde samma sak. Och då känner jag redan nu att det pågående NHL-slutspelet med Capitals rycker i min intressenerv. För oss som var för lata för att spela riktig hockey är det fantastiskt! Dock måste ju sägas att även om jag någon gång skulle spelat hockey seriöst skulle jag väl knappt tagit mej till ett lag på väldigt beskedlig nivå, tänk hockey-bockey, jag håller mej till att styra låtsasgubbar på en skärm och skrika ut i ren glädje när Ovetchkin stänker upp den i närmsta krysset.

Eee... Skulle någon annan skriva detta skulle jag säkert skratta gott och skaka på huvudet och säga nått i stil med att "skaffa dig ett liv". Men så är min verklighet nu! Elektronisk glädje är den sanna glädjen.