fredag 2 januari 2009

He doesn't look a thing like JEBUS/ I am Ahab!

Att försöka rapportera nyårskvällens händelseförlopp konventionellt och kronologiskt är omöjligt, en konsekvensanalys är också extremt svårt. Vi får helt enkelt börja med en bild:


Uppskattningsvis är bilden tagen mellan kl två och tre på natten. Då har jag och Jonas samlat mod hela kvällen och vågar tillslut forcera en tvärslå som dittills blockerat vägen för en trappa. Väl nere väljer vi snabbt att spara dörren på bilden till sist då den utan tvekan ser intressantast ut. Dock är de andra dörrarna lite av en besvikelse, ett städrum, en toa och ett rum till bredden fylld med en enorm julgran blev facit. Nu till Dörren. Som väntat var den låst, tiden och de evigt närvarande arrangörerna gjorde att vi helt enkelt inte vågade försöka forcera den mer. Detta var alltså det sista vi gjorde innan vi rullade hemåt för kvällen.

Med detta berättat kan vi nu börja undra hur vi trots veckor av moduppbyggande valde att vänta med att leta guld fram tills kl 2? Dagen började annars väldigt armélikt med stenhård träning, stationsträningsstyle. Med mycket mjölksyra började sedan förberedelsen för förfest medelst både singstar och guitar hero. Tjejerna valde att sopa banan med oss stackars killar när singstar-skivan med schlager hits var på. Skivbyte och killarna med hjälp av Pete Doherty tog tillbaka lite värdighet. Roligt att 2008 blir de två olika könen väldigt förnärmade om de förlorar mot det andra, har vi inte kommit längre jämställdhetsmässigt?

Nu var det ju inte därför jag skriver dessa rader. För att förstå hur skrämmande det var för två upproriska och konspiratoriska pojkar som undertecknad och sambo bjuder vi på en bild till:


Alla väggar var fullkomligt fyllda med liknande sköldar som på bilden. Där stod det namnet på "riddaren" i fråga, hans förmodade specialitet (ex. Riddaren av Stålet) och hans motto (ex. Välj Vännerna Vänskap Vinner). Detta gav en väldig känsla av tyngd och att du som tittar på dessa sköldar och inte har en egen inte har något att säga till om egentligen, de är för fan riddare! Riddare, jag tror inte du förstår, dessa män som i vanliga fall sitter i styrelserum klär sig på fritiden i tunga tunga stålrustningar, sätter sig på sin stora hingst till häst, tar tag i sin lans och... och nu då? Vad ska de bekämpa med hjälp av lansen? Väderkvarnar?

Samlingssalen där festandet skulle ske var inte mindre skrämmande, runt väggarna kunde ett tjugotal tavlor föreställandes gamla "stormästare" beskådas. Dessa respektingivande porträtt gav genom sina buttra och förmodade värdiga miner en väldigt värdig stämning till sammankomsten. Själva infirandet av det nya året följde annars samma mönster som vi har vant oss vid. Det var nog dock tur att jag och sambon dels blev såpass skrämda av alla sköldar och tavlor och dels att han kände arrangörerna för annars hade det förmodligen slutat med att vi genom att förolämpa och "låna" saker från Norrköpings Frimurarloge fullkomligt ödelagt alla chanser vi har till karriär, för det sägs ju att frimurarnas nät når långt och finns överallt.

Men tanken vad vi hade kunnat ställa till med med hjälp av en riktigt bra spritpenna på tavlorna, en passande skruvmejsel på alla sköldar och rätt nyckel för Dörren är fruktansvärt svindlande eggande. Undrar hur nära Jonas var att sätta tanken i handling här på denna bild, den förmodat sista bild som finns på någon av oss innanför en av frimurarnas lokaler:

Inga kommentarer: