Mitt första Roskilde var när jag var 19 år och världen var väldigt okomplicerad. Jag åkte med min goda vän Peter, hans bror och dennes flickvän. Jonas och hans entourage skulle också åka och campa lite längre bort från oss. Peter hade visserligen varit på Hultsfred innan men vi hade ingen aning om vad som väntade oss.
Det bestående minnet är väl sista natten när vi skulle äta mat och alla matställen var stängda runt tolv på natten. För att stilla vår hunger efter alla konserter köpte vi en påse dillchips var. Detta visade sig att vara ett misstag då vi för att gardera oss för regn hade tejpat fast soppåsar över vårt tält. Resultatet blev att vi utan luftingång låg och andades in vår andedräkt som till 100 % bestod av dill hela natten. Chocken av att vakna och vara i ett dillmoln gjorde att mat inte var att tänka på förns bussen kom till Malmö. Detta är också enda gången jag tagit publika transportmedel till Danmarks festival.
Konserter:
Torsdagen:
Superheroes - Min första konsert på Roskilde, mest ihågkommer för detta. Inget bra danskt band utan mer grejen.
Manu Chao – Ligger fortfarande topp-5 på min lista over bra spelningar. Hela orangea scenen dansade och känslan var helt och hållet underbar.
Rammstein - Mest häftigt för eldshowen. Såg inte hela utan gick väl efter ett par låtar.
Black Rebel Motorcycle Club - Bra musik, tråkig show. Lyssnade mycket på dem just då och därför blev det väldigt bra!
Fredagen:
David & The Citizens – Väldigt charmigt band på liten och charmig scen.
Alec Empire – Ruskigt dåligt tips av en tältgranne och både jag och Peter blev gruvligt besvikna efter hypen som byggts upp.
Red Hot Chili Peppers – Regn på konserter är alltid tråkigt, det är väl det som är det bestående minnet.
Television – Hade inte lyssnat något på dem innan så det var väldigt ovärt då det mest kändes som gamla gubbar som stod och jammade.
Lördagen:
bob hund - Bästa livebandet i Sverige gjorde ingen besviken och de fullkomligt ägde min världsbild under den timmen de spelade.
New Order – Fullsmockat med folk på eftermiddagen gjorde att det bildades en massa ringdans och förutom de bra låtarna förhöjde detta upplevelsen.
Primal Scream – Bobby Gillespie och Mani slängde ut sig hit efter hit och den anglofila delen av mig fick sig en rejäl genomkörare.
Söndagen:
Vm-finalen i fotboll - Ronaldo, ronaldo, ronaldo!
Eek A Mouse – Har aldrig sett så mycket hash-rök som när jag kom in lite sent till denna konserten. Dessutom fick jag en smärre chock när han kom ut och visade sig inte vara en tunn kille med rastaflätor utan mer skulle passat inom WWF-cirkusen med buktande muskler.
Sondre Lerche – Singer/songwriter från norge. MKT bra!
The Cooper Temple Clause - Läste innan att de var “the hairy monsters of rock” och visst var de håriga och levererade mkt bra rock.
Garbage – Shirley Manson hade tydligen problem med en ond hals och ordinerade sig själv kontinuerliga whiskey-glas för att kunna fortsätta sjunga. Effekten spred sig tydligen utanför halsen och hon var mer än lovligt berusad på slutet av konsterten.
Kent - De var mitt inne i sin ”vita” period och Jocke Berg kom ut i helvitt.
White Stripes – Hade inte lyssnat alls på dem innan och det var något jag verkligen ångrar idag.
Berlevåg Mannsangförening – ”Förband” till Travis och en intressant upplevelse på en rockfestival
Travis - Väldigt bra avslutning på min första festival!!!
Band jag skulle vilja ha sett det året i efterhand:
Spiritualized
Love with Arthur Lee
Yeah Yeah Yeahs
Millencollin
Anti Pop Consortium
The Plan
Pet Shop Boys
The (International) Noice Conspiracy
Starsailor
Chemical Brothers
Andrew WK
Hederos & Hellberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar